Efter att hela familjen hade duschat kunde vi helt klart se vilka som fuskat med solkrämen tidigare under dagen. Elliott hade ett spännande mönster på bröstet! Märtha hade visst bara fått solkräm i ansiktet... På tal om solkräm, Märtha hade tidigare under dagen haft ett practical joke både med mig och Micke, fast vid olika tillfällen. Märtha ställde sig bakom ens rygg och låtsades nysa samtidigt som hon sprayade solkräm över ryggen på en. Hon fick precis som hon tänkt sig - en reaktion... Hon är kreativ den lilla damen!
I morse gick vi upp dötidigt - kl: 06.30 och lämnade campingen. Vi rattade mot det lilla men världskända samhället Hallstatt. Om det inte ringer någon klocka så kan jag berätta att Hallstatt är den där byn som jämt kommer upp på skärmsläckaren på datorn. Vi hade läst oss till att detta skulle vara en turistattraktion utan dess like så det gällde att vara där tidigt. Därav den tidiga uppstigningen. Och vi hade tur! Efter två timmars färd kom vi fram till en morgontrött by. Där var inte mycket folk varken ortsbor eller turister. Där fanns parkeringar. Men nu fick vi beslutsångest. Vad tillhörde vi? Personbilsparkering eller bussparkering? Vi körde till bussparkeringen. Där fanns plats men den låg en bra bit utanför samhället. Micke gjorde en suoersnygg U- sväng med husvagnen och körde tillbaka. Jag hoppade av vid en vägkant för att ta några foton en bit ifrån byn. Micke och barnen körde vidare mot personbilsparkeringen. Jag gick ner mot vattnet. Jag tog några bilder. Plötsligt ringde mobilen. Det var Micke! Han lät stressad. Han hade gjort en U -sväng till...han berättade för mig att det nu satt en tujahäck i bakdelen på husvagnen...Jag sprang tillbaka. Efter en liten stund kom Micke och husvagnen. Jag gick bakom husvagnen. Antingen hade resterande häck ramlat av eller så var det inte så farligt från början som Micke trodde. Det satt en 2 dm lång tunn tujagren i hörnan på husvagnen. Jag ryckte loss den och satte mig i bilen. Här ville minsann Micke inte vara längre så vi körde vidare.
Vi hade planerat att köra vidare in i Slovakien till Bratislava. En stad med mycket lite turister. Vad vi hade förstått så går det inga direktflyg dit. Vi hade kollat ut vilken camping vi skulle bo på. Vi hade googlat vad vi skulle titta på och besöka. I Bratislava skulle det vara god mat till liten peng. Under tiden vi körde googlade vi om vi behövde något betalklistermärke för att få köra på deras motorväg. Det var då vi såg varnings texterna! Varning för vägpirater! Ja, faktiskt redan vid gränsen skulle de lura i buskarna. Vi gick in på svenska polisens sidor och fick det även där bekräftat att det stämde. Nej, det vill vi inte vara med om, även om vi faktiskt har ett basebollträ med oss. Så än en gång bytte vi färdmål.
(Musik: Målet är ingenting, vägen är allt).
Vi kuskade runt i vår bil. Utanför stekte solen. Det var inte helt fel dag att sitta i en bil med AC som sagt. Timmarna gick och jag somnade från och till.
(Musik: Sleeping in my car - Roxette).
Ju längre bort vi körde desto färre turister och trafik. Precis vad Micke hade som önskemål! Men när Google Maps ledde in oss på en oljegrusväg tyckte jag att nu fick det väl ändå vara nog?! Alperna hade vi passerat för länge sedan. Runt omkring oss bredde sig ett landskap plattare än Skåne ut sig. Kilometerlånga solrosfält nickade trötta i solen. Temperaturen visade på 36,5 grader!
(Musik: Oh boy- Peps Persson).
Plötsligt stod det inte på tyska längre på skyltarna! Det som stod var helt obegripligt. Men vi fattade att nu var vi i Tjeckien!
Vi närmade oss staden Brno. Tjeckiens näst största stad. En ganska okänd stad! Men med gamla anor. Jag hade kollat upp en camping i en förort som jag tyckte verkade bra. Vi rullade in i byn. Precis som så många andra små byar vi kört igenom låg förorten nästan öde. I de flesta av husen var det nerrullat. Det var inte så att husen var misskötta utan det kändes mer som folk hade gått genom dörren och försvunnit. Det var nästan så att jag förväntade mig att en zombie skulle kliva fram mellan husen.
Om jag säger campingplats vad tänker ni på då? Vilka inre bilder dyker upp? Ja, hos mig tänker jag på stora gräsmattor med asfalterade gångbanor och några enstaka hus där man diskar, kissar och duschar. Jag tänker på tält, husvagnar och husbilar som står ocharmigt på rad. Därför var det detta som jag letade efter när vi körde in i byn. Det var också därför vi inte hittade stället först. Men sen förstod vi att den där lilla skylten vid en stängd dörrport gick till campingen. Dörrporten låg inklämd sen kom man utmellan två hus. Jag gick fram och in.
(Musik: Pärleporten - Fredrik Arvid Bloom & Alfred Dulin).
Det var som att komma till en annan värld! Innanför fick man gå på kullersten, gå genom en öppning i en lada och sen kom man ut i en jättestor lummig fruktträdgård. Där fanns ett tiotal andra campare. Inga tält eller husvagnar stod på rad utan de stod där det fanns skugga.
När klockan var sju på kvällen var det ca 33 grader utomhus. Vi åkte in till Brno där jag fick semesterns första Mojito, smask! Och så lite kvällsmat! Och lite glass. Imorgon ska vi göra stan...om vi orkar. Det ska nämligen bli lika varmt imorgon...
Vad jag vet så gillar Michael ej för varmt, men nu tycks ni ha grillvärme, Här är 28 grader kl. 10,00, det går ej att vistas ute.
Men nästa vecka regn, regn.
Vad gillar man egentligen bäst, ej tropikvärme kanske regn.?
Som jag ser fortsätter ni er färd neråt, det är fina vyer, kort tagna av er. Önskar en fortsatt färd utan några missöden.Farmor hälsar.