Så som sagt nu var det dax igen!
Gårdagen var planerad för att packa o förbereda resan. Men min förhoppning var även att hinna dra på mig rullskidorna och dra iväg en runda eftersom det kommer ta ett tag innan detta kommer ske igen. Till er som inte vet så är det så att rullskidor inte har någon broms. Därför känns rullskidåkning i Österrike inte så intressant...jag menar....vilket stuuuuuuup!?! Jag har ju problem med att ta mig ner för backar med 3% lutning... Jag ska ge er en inre bild då ingen har dokumenterat mina bravader än. Hjälmen på sned och ben ostadiga som Bambi på hal is.
Jag vaknade i alla fall tidigt igår och började lasta ut. Det var exakt sju meter mellan huvudentrén och husvagnen. Fram och tillbaka och så om igen... Alla hjälpte till mer eller mindre. Sen kom vår granne in för att få instruktioner. Han hade ju fått den stora äran att vattna, ta in post och kolla till gräsklipparen m.m. Det är här det börjar. Precis som vanligt, redan innan vi kommit iväg. Det visar sig nämligen att robotgräsklipparen hade dött! Det hör till att vi inte har någon annan gräsklippare än den. Inte grannen heller. Vi ska ju vara iväg på semester så länge att det liksom inte går att hoppa över klippningen för då får vi ta fram en lie när vi kommer hem. Dessutom har det varit inbrott längre ner på gatan tidigare under veckan. Man vill ju liksom inte flagga att det är fritt fram, ingen hemma.
Så Micke blir meckarMicke. Han felsöker, monterar och drar sig i skägget. Han hummar ibland och gör gnälljud då och då. Han hittar inte felet, han hittar felen. Ja plural! Han lödar och provar. Jag står bredvid och håller i koppartrådar. Han får ihop skiten men inte startar åbäket ändå. Efter ja faktiskt nästan sex timmars gräsklipps lagning då bestämmer vi oss för att vi får köpa en ny. En utgift som känns lika gött som en finne i häcken!
(Jag är för tillfället mycket inspirerad av P1 sommarpratare. Det är här som jag nu ska slänga in en passande melodi. Tyvärr finns inte den funktionen på bloggen så ni får nynna själva. Här kommer Michael B. - Den makalösa manicken.... vill poängtera att låtvalen inte är några favoriter utan är valda utifrån innehåll.)
Någon rullskidåkning blev det inte tal om. Men stegräknaren tickade på så det dåliga samvetet lindrades milt. Någonstans vid nio tiden på kvällen slog det mig vad jag gjort några dagar tidigare. Då stod jag och gjorde mig lustig på min stackars svågers bekostnad. Han hade förklarat att hans favorit marathon var ett lopp där han sprang en runda på fyra varv. Men haha...fyra varv!!!! Nä ska man, så springer man ett varv.. Fyra varv blir enformigt o tråkigt!...jag tittar på min stegräknare. 23 000 steg! 7 meter = 10 steg till husvagnen och 10 steg tillbaka. Alltså jag har gått samma runda mer än 1000 ggr.... Tråkigt? Enformigt? Jag finner inga ord!
När man är iväg i flera länder under flera veckor krävs det många olika par skor. När jag frågar Märtha om hennes skor säger hon att de är för små. Nej säger jag. Det är ju bara några veckor sedan vi köpte ett par. Märtha står på sig och det visar sig att hon har rätt. För några veckor sedan hade hon lite mindre fötter än vad jag hade. När vi nu jämför varandras fötter sticker hennes tår någon cm över mina. Vi hittar ett par gamla sandaler som Elliott haft. Förutom det passar hon ett par flip flop....förberedelse är allt! Och här slänger jag in ytterligare en passande låt. Nu med Roxette -dressed for success
När klockan passerat midnatt faller jag utmattad i säng. Micke har fortfarande lite kvar att göra. Jag somnar men vaknar så fort Micke landat på kudden. Det är varmt och mina myggbett kliar. Det går inte att somna om. Jag tar min kudde och täcke och lägger mig i soffan i vardagsrummet. Jag vrider o vänder på mig. Jag föreställer mig att ett 12 kg fibertäcke läggs på mig så mina lemmar ligger fastklistrade mot soffan. Men mitt sommartäcke är allt annat än tungt. Klockan blir ett, den blir två och... När klockan är lite efter fem väcker Micke mig. Han ser lätt stressad ut...Stenaline har ändrat incheckningstiden. Vi ska plötsligt vara där 30 min tidigare än det meddelat innan. Vi väcker barnen och störtar ut. Att trycka plattan i golvet funkar liksom inte med husvagn. Stackars Iris hann inte ens få kissa....
Vi hann fram i tid! Vi kom med båten!
Efter en dryg båtresa och ganska långsam bilresa närmade vi oss Berlin.
(Låt: First we take Manhattan, then we take Berlin. - Leonard Cohen).
Campingen är lugn. I närheten finns en skog. Vi går genom skogen. Mitt i skogen står tre riktigt gamla elskåp. Jag säger högt: Konstigt ställe att ha elskåp. Undrar varför de är där? Min son som har svar på tal och är barn av sin tid ler i mjugg o säger: ladda sin iPhone!
Ja...detta är lite av vad som hänt idag. Imorgon bär det av in till stan! Sov gott!
Önskar er en underbar semester och allt går vägen för en 1000kramar mamma 💞🤗💞
skriven