Semester i Örnsköldsvik

Då var det äntligen semester. En efterlängtad semester...men det är klart det är väl alla semestrar...i alla fall mina. Inte för att jag inte trivs på mitt jobb, för det gör jag men jag har ett stort behov av att byta miljö och uppleva något nytt. Nu är ju Örnsköldsvik definitivt inget nytt ställe för oss eller det vi kommer göra här något vi aldrig provat tidigare. Men det som är nytt är att alla i familjen fick ta med sig en kompis, alla utom Micke. Men Micke känner ju flera människor här uppe så det är inte mer än rättvist. Så Märtha tog med sig Alicia, Elliott tog Tekla och jag tog Tina. 

På väg upp hade vi dessutom en extra medpassagerare - Julia, Teklas kusin som skulle träffa sin farfar som bor i Örnsköldsvik. 
I en grå minibuss satte vi oss tillrätta laddade med diverse prylar o ätbart för att klara av den 12 timmars långa resan (inklusive stopp). Vissa av våra vänner (Jenny) trodde visst att vi skulle ha allsång i bussen men det blev varken "We shall overcome" eller "Kumba ya". Det blev snarare en sovsafari...
Tekla!

Humle o Dumle...nä förlåt, Alicia och Märtha var det ju...
Men den som sov mest var ändå Iris...
Här kämpar hon tappert med att försöka sitta upp...det varade dock inte så länge...

Humorn blir som vanligt ganska låg efter ett antal timmar i en bil.....
Går det att äta kolor utan att använda läppar? 
....nä det går inte...

När det bara var en timme kvar innan vi var framme, strax innan Höga Kusten bron körde vi förbi en lastbil som stod i lågor. Några minuter senare mötte vi räddningstjänsten. Efter ytterligare fem minuter kan vi läsa på nätet att vägen är avstängd...snacka om tur...

När vi kom fram till Hampnäs rådde det full storm. Dessutom var det en isbana som hette duga på asfalten. Det sista vi sa till barnen innan de klev ur bilen var "Ta det nu försiktigt, det är jättehalt". Alicia kom knappt ur bilen innan hon wurpade och lyckades därefter ta två steg till innan hon wurpade igen. Så vägen mellan bilen och éntren (4m) blev en utmaning...
Efter att ha kommit på plats och käkat kvällsmat tog barnen sin tillflykt till gympasalen. Med barnen ingick även Iris. Här sprang alla loss i några timmar innan de bestämdes att de skulle ut och göra snökoja i stormen. Klädda till tänderna grävde de till midnatt innan de kom in, kalla, trötta men glada. Alla somnade snabbt.

En ny morgon kom och bjöd på härligt solsken. Stormen har dragit förbi. Men Iris tycker det är kallt och lite läskigt! Även hon har gjort sina vurpor på isen nämligen.

Brrhhh ....det är kallt...kan vi gå in?
Idag blir det en lugn slappe dag men imorgon då ska det bli åka av😀



Kommentarer :

#1: Anonym

Någon liten sång kunde ni ju ha släppt ur er under 12 timmar 😘 Tur att resan gick bra, och att ni rastat av er. Lilla Iris verkar tycka det är kallt.. //vännen Jenny

skriven
#2: Anonym

E skönt att ni är framme 🤩😍🤸💞 önskar er en underbar semester 😁 kram från mamma

skriven
#3: Tore Övemar

Hej!
Skönt att resan gick bra! Så var du igång med din blogg igen!
Det är roligt att läsa vad ni har för er där uppe. Du är en liten författare av stora mått.
Ha det bra hälsar Tore & Ulla

skriven
#4: Ingrid

Hej,
Tänkte på stormen och att Iris fick ytterkläder på sig, ni andra klarar ju det fint, ha det bra i snön.
Ingrid

skriven

Kommentera inlägget här :