I bilen är det tyst förutom ett ständigt prassel av godispapper. Ibland ropar någon powerbank tack! Med andra ord ingen allsång.
Vi har kommit så pass långt söderut att det bara finns småfläckar av snö kvar. Det är så otroligt grått. Även solen känns gråblek. Utsikten är verkligen smäktande...
Men ack, vi vet ju vad som väntar oss...ett Mörarp med böljande rapsfält, körsbäsblommande träd och fåglar som kvittrar i kapp. Dofter från grannens grill och varma vindar som smeker vårt hår...
Jag tackar er för att ha följt min blogg. Detta är sista inlägget för denna gång. Ta väl hand om er!
Tack så mycket för en fantastikt rolig och intensiv vecka i familjen Ljunggren-anda!!! Det har varit en ära att få medverka i din blogg. Hoppas att ni inte har tröttnat på oss... / Tina och Tekla