myggfritttack.blogg.se

Vi lämnade ett regnigt Tjeckien för att köra mot ett soligt Polen. Det sista vi såg från vår camping var att ägaren tröttnat på att försöka fylla sin pool med en vattenslang. Vad gör man då i Tjeckien när det är för lite vatten i poolen? Jo, man ringer brandkåren såklart! Så var problemet löst på några minuter..  Det ska jag också göra nästa sommar! Att jag inte tänkt på det tidigare! Undrar om det är 112 jag ska slå då...? Galet vad snabbt det gick att fylla en pool med brandslang!

När vi körde in i Polen lyste solen och det var precis lagom temperatur. Men precis när vi rullade förbi bommen intill vår nya camping öppnade sig himlen och det började regna. Vi försökte parkera husvagnen men det var galet trångt. Det blev inte bättre av att en tant och en gubbe flög ur sin campingbuss och började knacka på bilfönstret och skulle hjälpa till med husvagnsparkeringen. De flaxade med armarna och skrek. Inte blev det rätt heller med deras instruktioner. Regnet tilltog dock så pass att det tillslut inte gick att höra vad någon sa. Vi ställde oss med bilen och husvagnen en bit bort från vår campingplats för att vänta ut regnet och för att Mickes härdsmälta skulle gå över . Men regnet avtog inte utan det började även hagla ärtstora hagel. När det slutade hagla började det åska något fruktansvärt. Vi var fast i bilen i nästan en och en halv timme. Men när vi sen gick ut och kollade på husvagnsplatserna så var det bokstavligen en bäck som forsade fram och bredvid var det gyttjebad. Inget ställe vi tänkte bo på.

Vi körde därifrån men vi kom tyvärr inte så långt. Vid första korsningen hade det skett en rejäl översvämning. Flera bilar hade fastnat eller gått sönder efter de hade kört genom vattnet. Vi svängde in på en smal parkering i ren förskräckelse för att vi inte skulle sätta stopp för resterande trafik. Just denna korsning var ansluten till en avfart till motorvägen. Det gjorde att det blev totalstopp även på motorvägen. Folk tutade och förstod inte vad som var fel förrän de kom fram och då tvekade vissa. Andra tryckte på gasen....under tiden vi stod där kom fem bärjare...men det är klart...vi stod där i två timmar. Vi kom varken fram eller tillbaka. Folk hade parkerat bakom husvagnen så vi kom inte ut. När vi väl kom ut från parkeringen skulle jag och Micke skiljas... Men först var vi tvungna att ta oss från gatukorsningen. Den ena vägen bar igenom vattnet. Den andra upp till motorvägen där det var ytterligare några timmars kö. Den tredje vägen visade att det var återvändsgränd på skylten. Men på Google såg det ut som man kunde komma vidare. Vi tog återvändsgränden, vilket ingen annan gjorde. I slutet av återvändsgränden stod det att det var förbjudet att köra vidare. Men efter att ha spenderat mer än 3 h i en bil med blodsockret vid anklarna så sket vi fullständigt i det! Vi mötte några cyklister som gjorde stora ögon när de mötte oss. Men vi kom ut på andra sidan!

Bara för att komma till ytterligare en korsning med ännu mer vatten! Men här hade vi dock fler val vart vi kunde köra och det fanns inte så mycket trafik. 

Vi kom iväg och körde till nästintill liggande campingplats. Google ledde oss fel. Vi kom till en liten skogsväg utan skyltar om något. Plötsligt kom en kvinna gående på vägen. Vi stannade kvinnan och frågade om vart campingen fanns. När hon svarade var det som tiden stannade. Det fanns bara den här kvinnan och jag. Jag förstod inte ett ord av vad hon sa för hon pratade polska (tror jag). Men även om hon hade pratat svenska så hade jag nog inte förstått. Hon hade den pipigaste röst jag någonsin hört. Hon pratade sluddrigt och entonigt. Hela min koncentration gick åt att inte börja le. Både Micke och jag nickade samstämmigt åt hennes svar. Innan bilrutan hunnit åka upp igen grät jag av skratt för att tillsammans med min familj lägga oss dubbla av skratt. Vart f..n hade vi hamnat?

Vi hittade campingen till slut! Även på denna campingen var det lite lut vilket gjorde att det tog lite extra tid innan allt var på plats. Vid denna tidpunkt hade alla i familjen huvudvärk.

Vi vandrade iväg till närmsta restaurang. Här var allt fullbokat. Vi vandrade vidare till nästa ställe som såg ut som någon smällt upp en bar i en buske. Men här var det inte fullbokat konstigt nog. Vi beställde lite mat. Alla utom jag beställde hamburgare. Hamburgarna kom...med rostad lök och remouladsås. Elliott är fortfarande inte säker på om det var kött eller fisk han åt... ingen hit med andra ord och det förklarade varför det knappt fanns något folk på stället.

Detta är bara lite av vad som hänt under dagen. Jag går inte in på smådetaljer som fel elkontakt till elstolpen på campingen, nerbajsat toa, konsert nära campingen, sista micropopcornspåsen som inte vill poppa, stopp i duschen...ja, jag orkar inte berätta mer.

Det som också känns väldigt surt är att nästa vecka när vi skulle ha badsemester i Sopot/Gdansk så ska det bli regn och 17 grader.

Jag behöver nog knappt berätta att hela familjen längtar hem. Så pass mycket att vi skippar Gdansk och kommer hem tidigare. Ny båt är bokad! Men först måste vi göra Auschwitz och Krakow. Än har vi inte kastat in handduken. And by the record...jag och Micke ska inte skiljas...

Nu ska jag försöka vinna över min del av sängen från en liten höna som breder ut sig...