En lugn dag!

Efter en sen fest där alla kom i säng efter midnatt var alla trött. Framförallt var Micke trött för han kom först i säng vid fyra snåret. Han satt uppe och hade whiskey provning med några andra. Dessa andra inklusive Micke bildade "Klubb Gubb" som Elliott så påhittigt kom på. Elliott tillhör också Gubb Klubb. Han var hedersmedlem och hans egen påhittade uppgift var att hålla tanterna och mamma på avstånd. Elliott fick dock inte vara uppe lika länge och whiskeyn lät han också bli. Det bästa med festen tyckte Märtha var det dignande godisbordet... Fyra stora chokladkartonger, stora polkagrisklubbor, brända mandlar, skumtomtar, salta S, knäck, ischoklad, Riesenkolor äsch jag kommer inte på allt. Märtha var framförallt lycklig över klubborna. Hon har tjatat i typ två år om att få en sådan klubba. Men både hennes mamma och pappa kommer ihåg allt för väl hur håret såg ut efter den senaste polkagrisklubban.vet inte om det var en klubba med hår eller om det var håret som var klubban... Som sagt dagen har gått i sakta mak. Men på kvällen kom vi dock igång. Micke vallade våra längdskidor och barnen och jag började förbereda och laga nyårsdesserterna. Ja...plural! Inte en dessert utan det blir cheesecake, chokladfondant och glass, creme Brülee och panacotta för 20 personer. Imorgon ska vi -Elliott göra munkar. Han är minsann glad för sitt munkjärn. Men jag börjar undra vilka preferenser han har gällande vad man brukar ta mig sig på en resa...han frågade mig om jag hade tagit med mig smörgåsgrillen... Herregud det är nog bäst att införskaffa sig ett släp så vi kan dra med alla köksapparater när vi ska någonstans.
Tyvärr visar väderkartan på plus o regn så vi får se hur mycket snö vi kommer ha framöver. Inatt är det dock -17grader. Sov gott! Vi hörs imorgon! I

Äventyr!

Idag var Märtha feberfri men fortfarande ganska förkyld. Vi bestämde dock att vi skulle åka scooter idag. Vi klädde på oss varmt och satte oss tillrätta på scootrarna, Märtha bakom Micke och Elliott bakom mig. Micke hade sin bävernylonoverall på sig och nu skulle han ju även ha hjälm på sig...så nu kunde det inte bli närmare byfånelooken... Men Micke har ju stort huvud...XXL var för litet så han fick ta sin egen skidhjälm. Under natten hade det snöat en decimeter så scooterspåren var inte så uppkörda men det gick ganska bra ändå. Det blev lite tyngre att styra. När man kör 35km/h känns det som det går skitsnabbt. Överallt är det smågupp och backar. Det killade lite i magen och både jag o Elliott skrattade och tjoade glatt. Vi kör genom snötyngda skogar och ut på isar. Precis när vi kände att nu vänder vi och kör hemåt kommer det en gubbe på skidor pustande upp för en backe. Hans vuxna tös har kört fast med gubbens scooter i en vattenhåla. Jag tar Märtha och Elliott på min scooter medan gubben kliver upp bakom Micke. Sen kör vi iväg för att rädda tösen. Jag och barnen stannar ca 500m ifrån för det är mycket svårt att vända en scooter på ett smalt skogsspår. Gubben o Micke kör vidare. Jag och barnen väntar i en liten timme. Under tiden blir vi både hungriga och kalla. Jag försöker vända på min scooter själv eftersom vi står på en öppen genomfrusen sjö. Men då kör vi fast. Klockan närmar sig tre på eftermiddagen och solen börjar gå ner... Tillslut kommer Micke, gubben och tjejen på Mickes scooter. Micke får stå upp för att få plats. De kunde inte få upp scootern ur vattnet vilket inte är kanske så konstigt med tanke på att den väger 400kg. Micke får dock loss min scooter utan problem. Sen kör vi iväg alla sex. Om scootern var tung innan att styra så är det än värre nu. Efter en bit släpper vi av gubben och sen en stund senare även tjejen. Sen bär det av hemmåt i full fräs. Klockan fyra äter vi lunch. Alla är vrålhungriga. 17 korvar senare har vi stillat den värsta hungern.
När vi kommer hem står några kvinnor i källaren och bakar tunnbröd i vedspisen. Jag får prova att baka. Det var jättekul för inte tala om hur gott det smaka! Ljummet tunnbröd med smällt bregott som rinner längst med fingrarna.
I denna balja gjorde de degen. De räckte visst inte med en vanlig bunke...
Dagens aktiviteter hade egentligen räckt för dagen men ikväll är det fest så det blir väl bäst att ta sig en dusch innan dess! Imorgon är det en ny dag!

Första dagen i Örnsköldsvik!

Imorse när jag vaknade och drog ifrån gardinerna möttes jag av ett sagolikt vinterlandskap. Snötyngda träd och en fjärd täckt av is och snö. En tystnad och ett lugn...nä nu får jag sluta. Nu låter jag som Ernst K...det är ju inte riktigt jag att skriva om vardagen i ett positivt adjektivfyllt rosa skimmer...nä jag är mer... glasögonen immar igen och svetten rinner mellan ballarna medan jag pulsar fram i snön... men vackert det var det!
Märtha fick sova länge imorse för att få chans att tillfriskna. Märtha gjorde sen några tappra pulkaåkningar i backen innan hon bokstavligen inte orkade resa sig från snödrivan hon åkt in i. Som sagt, det var jag och barnen som började åka pulka först idag. Plötsligt ser vi några vuxna stå och prata varav en ser ut som en mupp. Till min stora förskräckelse upptäcker jag att muppen är min man! Nu tänker ni att hon överdriver...men då vill jag till mitt försvar ställa er frågan när ni senast såg er man i en mörkblå bäveroverall från Fristad modell á la 70-tal? Mickes skägg hade dessutom blivit vitt utav snön. Asså.. han såg ut som den där byfånen med extra stor hjälm som kör runt på en moppe med trätollor...men Micke var nöjd och glad och han var framförallt varm...(när är han inte varm?). Ja han var så nöjd och varm att även han åkte pulka. Vi lyckades göra en pulkabana som låg så lågt jämförelsevis med snön runt om att det kändes som man åkte Bob. Elliott var själaglad!
Elliott och jag började även på att bygga en snögrotta. Vi fick dock rådet att inte vara i grottan när plogbilen kommer imorgon. Gubben som kör behöver nya brillor eller är kanske inte alltid helt nykter...för några veckor sen körde han på en bil som han "missade" vilket gjorde att en av Impius chefer åkte inunder bilen och fastnade...
Men det är kanske någon lokal bestämmelse som gäller här uppe i Örnsköldsvik?...flyttar man inte på sig får man skylla sig själv. Vi var på Maxi innan idag. Två gånger fick jag min vagn påkörd utav två olika personer. Jag bet ihop och log och tänkte i mitt stilla sinne att vänta ni bara till sista dagen jag är här då ska ni få se att radiobilarna på Tivoli är ingenting mot vad man kan göra med kundvagnar... Ja, kvällen går annars lugnt till. Jag lägger pussel, Muppen dricker Whiskey och ungarna har sin egen biosalong här och mumsar på popcorn. Hoppas ni också har det bra! Vi hörs imorgon!